Pressure Lab Cycling döljer inte sin matematik. Den här sidan listar varje källa som tryckmodellen bygger på och varje koefficient som beräkningskärnan faktiskt använder — siffrorna nedan läses direkt ur den körande koden och kan därför aldrig glida isär från vad kalkylatorn gör.
Sidan underhålls av BAM, utgivaren av Pressure Lab Cycling. Modellen är vår egen härledning, kalibrerad mot öppet publicerad cykelforskning. Ingen av de forskare, tidskrifter eller tillverkare som nämns nedan är knuten till appen, och inget här är ett godkännande, en certifiering eller en säkerhetsstandard.
Vi beskriver principerna med egna ord och anpassar våra egna koefficienter till dem; inga tabeller eller textstycken från dessa publikationer återges här.
Tanken att ett däck bör sjunka ihop en ungefär bestämd andel av sin egen höjd under last — konventionen om 15 % tire drop som Frank Berto gjorde känd — är det som binder ihop vikt och däckbredd med ett måltryck. Vi använder principen, inte de publicerade tabellerna: våra exponenter för last och bredd är anpassade så att trycket stiger underlinjärt med lasten och sjunker brant med bredden.
Bicycle Quarterly / Rene Herse CyclesOberoende rull- och fälttester visar att förlusterna slutar sjunka och börjar stiga när trycket passerar en underlagsberoende brytpunkt, eftersom vibrationsförluster i cyklist och cykel tar över efter stommens egna förluster. Det är grunden för underlagsfaktorerna nedan och för den svaga ökningen av optimalt tryck med farten.
Bakgrund om rullmotstånd och impedansStatisk viktfördelning fram/bak per cykeltyp, och de relativa rullförlusterna för tävlings-, tränings- och förstärkta stommar med latex, butyl eller slanglöst, är allmänt publicerade riktvärden. Viktfördelningen används som verklig hjullast, inte som en tryckjustering på slutet.
Översikt av testmetodik för däckVarje hjul löses för sig, utifrån den last just det hjulet bär:
P = 5545 × L^0.3 / w^1.608
× (622 / D)^0.908
× surface factor
× (1 + 0.0026 × (speed − 17.5))
× casing coefficientL är hjullasten i kg, w den uppmätta stombredden i mm och D fälgdiametern i mm. Resultatet är i psi; bar är sedan bara en enhetsomvandling.
| Konstant | Värde | Vad den gör |
|---|---|---|
| BASE_COEFFICIENT | 5545 | Modellens övergripande skala. Anpassad så att en referensuppsättning för landsväg landar på ett önskat nedsjunk — inte vald för att matcha någon annan kalkylator. |
| LOAD_EXPONENT | 0.3 | Trycket stiger underlinjärt med hjullasten: dubbel last kräver inte dubbelt tryck, eftersom kontaktytan också växer. |
| WIDTH_EXPONENT | 1.608 | Trycket sjunker brant med stombredden, eftersom luftvolymen ungefär skalar med bredden i kvadrat. |
| DIAMETER_EXPONENT | 0.908 | Skalar trycket i förhållande till en fälg på 622 mm. Ett mindre hjul fördelar samma last över en kortare kontaktyta och behöver något högre tryck. |
| SPEED_SLOPE | 0.26 % / mph | Optimalt tryck kryper uppåt med farten — cirka 0,26 % per mph — eftersom fjädringsförlusterna betyder relativt mindre när last och luftmotstånd växer. |
| SPEED_REFERENCE_MPH | 17.5 mph | Den fart där fart-termen är neutral. Lugnare cykling sänker rekommendationen, snabbare höjer den. |
| DROP_STIFFNESS | 5.5 | Kontaktstyvhetens konstant i nedsjunksmodellen, kalibrerad så att en cyklist på 70 kg med 28 mm stomme vid ungefär 80 psi landar på 15 % nedsjunk. |
| DROP_WARN | 55 % | Hur mycket stommen trycks ihop, som andel av stomhöjden, innan risk för pinch flat börjar flaggas. |
| DROP_CRITICAL | 70 % | Den hoptryckning där däcket i praktiken bottnar mot fälgen och risken flaggas som extrem. |
Underlagsfaktorn är det förlustoptimala trycket i förhållande till nylagd asfalt (= 1,00). Stötfaktorn är förhållandet mellan topplast och statisk last som används i pinch-kontrollen — grövre underlag ger större enskilda smällar.
| Underlag | Underlagsfaktor | Stötfaktor |
|---|---|---|
| Velodrom — inomhusbana i trä | 1.340 | 1.8× |
| Velodrom — utomhusbana i betong | 1.120 | 2.0× |
| Nylagd asfalt | 1.000 | 2.4× |
| Äldre asfalt, lätta sprickor | 0.947 | 2.7× |
| Hårdpackad grusväg / fint grus | 0.907 | 3.0× |
| Grov asfalt / ytbehandlad väg | 0.869 | 3.2× |
| Löst grus, små stenar | 0.823 | 3.5× |
| Kullersten / pavé | 0.774 | 3.9× |
| Grovt grus, tvättbräda | 0.730 | 4.2× |
| Stenigt, tekniskt terrängunderlag | 0.668 | 4.6× |
En följsam tävlingsstomme körs på referenstrycket; styvare och kraftigt förstärkta stommar hamnar något lägre eftersom deras egna förluster redan är högre.
| Stomme & montering | Koefficient |
|---|---|
| Tävlingsstomme — tubeless eller latex | 1.00 |
| Träningsstomme — tubeless eller latex | 0.97 |
| Träningsstomme — butylslang | 0.94 |
| Förstärkt / långmilsstomme | 0.91 |
Andel av totalvikten som varje hjul bär statiskt, tillämpad som verklig last innan trycket räknas fram.
| Cykeltyp | Fram | Bak |
|---|---|---|
| Balanserad 50/50 — tempo, triathlon, bana | 50.0 % | 50.0 % |
| Landsvägscykel — 48/52 | 48.0 % | 52.0 % |
| Gravelcykel — 47/53 | 47.0 % | 53.0 % |
| Mountainbike — 46,5/53,5 | 46.5 % | 53.5 % |
Nedsjunket uppskattas utifrån hjullast, tryck och stombredd och mappas sedan genom en mättande kurva, så att den modellerade hoptryckningen aldrig kan överstiga stomhöjden — verkliga stommar blir progressivt styvare när de trycks ihop.
I pinch-kontrollen multipliceras den statiska lasten på det tyngst belastade hjulet med underlagets stötfaktor. Passerar hoptryckningen varningströskeln flaggas resultatet som ökad risk; bortom den kritiska tröskeln flaggas det som extremt.
Rekommenderad bredd är den smalaste stommen — aldrig smalare än den du valt och som mest 65 mm — som klarar varningströskeln vid sitt eget rekommenderade tryck.
Medvetet utanför modellen:
Se varje resultat som en utgångspunkt att testa och justera ifrån. Tillverkarnas gränser för fälg och däck gäller alltid: ligger en rekommendation över ett angivet maxvärde ska du sänka trycket eller ändra uppsättningen.